Rampljuset bländar

Har ni någonsin funderat på varför det är så många som vill bli kända? Folk gör vad som helst för en stund i rampljuset. En pajas målar sig blå och låtsas vara hjälte, en annan har sex i TV, en tredje har som högsta dröm att få större tuttar, en fjärde trycker upp sina redan stora tuttar mot en fotbollsspelare för att få hans tröja, en femte söker en redig piga att gifta sig med på tv, en sjätte har först sex på tv, blir sedan pokerproffs (ha!) för att sedan bli partiledare för det fantastiska unika partiet, en sjunde låser in sig i ett hus med ett gäng airheads en tid och anser att det är något stort, en åttonde ska gå på träningsläger för att lära sig spöa invandrare/överklassbarn, en nionde äter kackerlackor på en stenhög ute i havet, en tionde vinner Nobels fredspris...

Vad är skillnaden mellan dessa 10? Nio av dem är kända, en är berömd. Varför ser man fjortisar, 35- åriga typer med backslick, Roffe från Ramnäs, ja, hela jävla vår "civiliserade" befolkning anmäla sig till diverse idiotiska tv- program? Vad är det som gör att man är villig att skämma ut sig totalt, bli hånad och föraktad bara för en stund i rampljuset, en liten stund? Vad är det som driver dem att göra precis vad som helst för att få stanna kvar i rampljuset bara för en liiiten stund till när de blivit passé? Skit i vad som skrivs, skriv nåt! Hörs och syns jag inte så finns jag inte! Kan man inte lägga till ett såpanamn innan sitt riktiga namn är man en nobody. Fråga Robinson- Robban eller Big Brother- Linda... Tyvärr verkar hela Sverige gå i samma tankar för tillfället. Spaltmeter efter spaltmeter skrivs om vad? Ingenting, bara idioter.

Tänk om det hade varit lika populärt att vara berömd som att vara känd. Tänk om den obildade pöbeln hade strävat efter att uppnå något bra istället för att sträva efter vad som helst som ger en notis i aftonbladets söndagsupplaga. Tänk vad annorlunda allt hade varit... Som det ser ut nu smäller det ju högre att ha stoppat in ett löskokt ägg i rumpan och gjort en kullerbytta på Farmen än att ha donerat en njure till ett barn i nöd. Det är ett sjukt samhälle vi lever i. Vi behöver färre kändisar och fler som blir berömda för sina insatser. Kändis förresten? Tillåt mig hånle en stund. Dessa såpauslingar är kändisskapets parasiter, objudna gäster på gräddhyllan och lika trevliga som en finne mellan skinkorna.

Försvinn!