Ett liv på tröskeln

onsdag, januari 31, 2007

Superman

Nollningen pågår, men jag är lite besviken. Det är alldeles för lågt tempo och klassen verkar lite torr. Vi har varit ute några gånger nu med blandade resultat. Igår var det meningen att vi skulle klä ut oss till de superhjältar vi blivit tilldelade. Jag fick stålmannen, och 16.30 igår eftermiddag stod jag på busshållsplatsen med en undeställströja med ett fasttejpat S på bröstet. Det var jättevarmt med underställ och dunjacka på bussen, så jag började knäppa upp jackan men blev snabbt påmind av mig själv vad jag hade under jackan, så jag fick svettas helt enkelt. Det blev ett par pilsner innan själva barrundan började då vi skuttade från nation till nation innan vi landade på Snerkies för klubb. Det visade sig dock att det bara var jag och Peder som var utklädda av reccarna... hurra!

Kvällen på Snerkies var väldigt bra till en början. Folk var trevliga, det var bra samtal och så. Efter några timmar var jag mer grinig än glad. Går man omkring på krogen i underställ, med kalsonger utanpå byxorna och mantel så får man uppmärksamhet. För mycket... Jag kunde stå och ha ett samtal med någon, och ALLTID skulle någon full idiot komma fram och klämma, dra eller peta på mig. Låt mig vara! Runt 23.30 lämnade jag stället, märkbart irriterad och satte mig på busshållsplatsen för hemfärd. Jag hade druckit 8 öl men kände mig inte berusad. Jag lutar mig tillbaka och lyssnar på lite musik... på andra sidan gatan går två asiater, de stannar upp, vinkar och skriker Superman! Fuck off... Erik kom ut och vi gick och käkade istället. Jag missade sista bussen hem med en minut så stålmannen fick snällt promenera hem i mörkret.

Jag har fått jobb också. De ringde från Värmlands och frågade om jag ville bli barvärd, vilket innebär heltidstjänst ungefär med ideellt arbete. jag tackade nej, och fick frågan om jag inte ville komma och jobba vanligt någon kväll. Vi spikade onsdag (idag) och jag ska jobba mellan 5-01.00 eller nåt. Igår kväll fick jag reda på att standardlön för jobb på nationen är 20kr i timmen... som man dessutom skattar på. Tack för den!

Nollningen är som sagt något sömnig så jag har dragit igång ett par projekt. Det märkliga är att alla verkar klaga på nollningen, men ingen gör något åt saken. Vi ska klä ut oss, vad händer? Två dyker upp utklädda, sen klagar man på bristande engagemang från faddrarna. Handlingsförlamningen verkar väl befäst på PA- programmet. Jag begärde en offert för en skidresa v.14 så nu ska jag upp och presentera det hela efter seminariet på fredag. Vi ska till Kittelfjäll, så är det bara. 2800kr för resa, boende och liftkort i 6 dagar är inte alls tokigt.

På torsdag är det fest igen, och på lördag avslutas nollnignen med Gasque. Har ni inte redan köpt/tankat Jamie Ts debutalbum Panic prevention, gör det nu. Sluta läs, fixa! Det är ett helt magiskt bra album.

Jag kommer få problem under första kursen. På fredag har vi vårt första seminarium, och jag har fortfarande inte fått någon bok från adlibris.se. Dessutom åker jag bort om lite drygt en vecka och kommer bli tvungen att analysera novellen Kyss handen, trälinna på ett internetcafé i Thailand och skriva 2-3 sidor om det hela. Dagen efter jag kommer hem till Sverige igen är det dags för tenta. Lycka till, Per!

1 Comments:

  • HAHAHA, som vanligt asgarvar jag åt ditt inlägg:P. Nu vet du hur det känns att vara en tjej....på nåt konstigt sett i alla fall ;P. Per som supermannen, darn! att man inte kunde se spektaklet. Joda, tentat kommer gå kanon!!! unniversitetsstudier är överskattade:P. Sola åt mig med!!!

    By Blogger Eunice, at 12:27 fm  

Skicka en kommentar

<< Home