Ett liv på tröskeln

onsdag, december 13, 2006

Medvind

"Pengar rullar in som de ska. Det går bra nu"
Så går Petters ganska mediokra låt, men just den raden speglar min tillvaro ganska bra just nu. Jag kom precis hem från ännu en lyckad jobbintervju och jag har nu 3 (tre!) jobb samtidigt. Mitt schema inför helgen ser ut ungefär så här:
Torsdag: 07.30-12.00 på Jobb tre.
15.30- sent på Jobb ett.
Fredag: 07.30- 12.00 på Jobb tre.
13.00- sent på Jobb ett.
Lördag: 10.00- sent på Jobb två.
Söndag: 10.00- sent på Jobb två.

Som ni ser så är det en hel del. Det jobbet jag precis fått är tyvärr inget särskilt upphetsande. Det här är en stark kandidat till att kunna bli bland det tråkigaste jag någonsin gjort. Mina arbetsuppgifter består av en hög med pappersformulär som ser precis likadana ut bortsett från att två handskrivna sifferkombinationer och ett namn skiljer sig från varje. Mitt jobb är att i ett program som ser mycket ut som MS DOS, dvs. svart bakgrund, inga bilder och vit, ful text knappa in dessa uppgifter. Till och med guldfiskar har en mer spännande tillvaro. Jag blev däremot tilldelad chefen för hela avdelningens plats då hon ska föda barn snart. Vissa börjar från botten för att en dag äntligen få sätta sig på sin gamla chefs stol och lägga sina flottiga fingrar på skrivbordet. Jag börjar på topp direkt. :-)

Direkt när jag fick beskedet från Uppsala skickade jag iväg ett mail till Österrike där jag haft en lägenhet på G som jag betalat handpenning för. Det var egentligen en depositionsavgift men jag skrev något om att min tillvaro förändrats drastiskt och att jag inte längre har möjlighet att flytta till Wien. Idag damp svaret ner i inboxen och mina 500 euro kommer återbetalas till mitt konto, även fast de egentligen inte behövde göra det. Bingo!

Dessa pengar hade kunnat gå oavkortat till Österrikes turistnäring ändå i form av en alpresa, men det ser allt mer mörkt ut. Det snöar inte i alperna, och det är blott 55cm på berget och en hel del är konstsnö. I dalen är det bara 15-20 cm och varmare väder är på väg igen. Nästa snöfall väntas på söndag men det är på tok för dåligt. Jag är sinnessjukt snowboardsugen och har skruvat lite på bindningarna ifall ett plötsligt snöfall skulle komma. Man måste ju vara redo... mina längdskidor som jag önskar mig till jul känns också allt mer onödiga. Skridskorna står avställda även dem och hockeyklubban är olindad. I värsta fall får jag åka med mor och far till Tenndalen för att stilla abstinensen, men bara om inget bättre dyker upp. Jag har även dörren på glänt för en liten sverigeresa till Helsingborg och Jönköping i Januari om allt skiter sig på snöfronten.

Det enda som lider just nu är den sociala biten. Jag har inte varit ute på snart två veckor, jag träffar aldrig folk jag vill träffa bortsett från någon enstaka dag i veckan och allt handlar om arbete och förberedelser. Igår spelade jag badminton mot köket på Frösåker. Huvudkocken är kaxig som satan och påminner en hel del om Dr. Cox från Scrubs i sättet. Ju mer uppblåsta de blir, ju hårdare faller dem. Både Tomek och Peter röker och min taktik var att mata långboll på långboll och låta dem jobba i djupled. Det tar på kraftera att backa snabbt och samtidigt ladda för långdistans så även om de gick upp i ledning så orkade de bara halva matcherna, sen klappade de ihop.

Tomek var kul att se. Han hade aldrig spelat tidigare. Tomek är polack, inte särskilt lång men väldigt bitig och rakat hår som alla polacker har. Han stegade in med korta blå shorts, uppdragna grå kontorsstrumpor och bruna gympadojor. Jag började mjukt med höga, lätta bollar för att se hur han spelade. Bollen dimper långsamt ner och man ser Schrek börja ladda och man studsar på framfötterna... det kommer smälla, och det hårt! Bollen når slutligen lagom höjd, han böjer lite på knäna och tar ett djupt andetag....piff! En liten rörelse med handleden och bollen seglar försiktigt över nät. Det var svårt att hålla sig för skratt. Tomek har en riktigt kul stil. Tänk er Jonas Gardell på en badmintonplan. Istället för manliga supersmashar när tillfället ges så sprattlar han med benen när han hoppar, för att sedan avsluta det hela med ett lätt handledsslag. Byt sedan ut Jonas Gardell mot en kort och kraftig polack med rakat hår men behåll tekniken så förstår ni det roliga. Det var värt varenda krona...

Igår fick jag reda på att jag pluggat för mycket i tyskan. Jag klarade tentan med hela 12 poäng till godo och det var lite blandade känslor. Tjejen som satt bredvid prickade in det hela perfekt då hon fick en halv poäng över gränsen för godkänt. Man ska passa sig för att plugga för mycket. Risken finns ju att man faktiskt lär sig något och samtidigt går miste om något kul. Nu är skiten över i alla fall och jag lämnar MdH bakom mig med mycket mörka minnen bortsett från Kåren.

Om några timmar sätter jag mig på tåget mot den Kungliga Hufvudstaden Stockholm. Jag och Anna ska till Zinken och se bajen - VSK i bandy. Det blir min sista fritid på ett tag nu då jag inte kommer ha något liv fram tills jul. På vägen dit ska jag fira med mina två nya glädjeämnen i tillvaron:

Mount Sims - How we do
och
Nena - 99 luftballons (jag skojar inte, sjukt glad låt!)

2 Comments:

  • men Per då! Håller tummarna för att det inte ska snöa i alperna, så att du kan komma till Helsingborg och festa med mig istället! Fast du får komma efter den 15:januari för jag har tenta då! Lycka till med allt! Kramar Anna

    By Blogger Anna, at 4:59 em  

  • Ok, då skiter det sig oavsett. Jag börjar i Uppsala den 19e.

    By Blogger Konservus, at 6:52 em  

Skicka en kommentar

<< Home