Ett liv på tröskeln

lördag, mars 24, 2007

Äntligen!

Tentan är över, inlämnad och bortglömd. Operation återerövra mitt liv är igång och inleddes med tentafesten igår på ÖGs. Det var rock- och reggaeklubb igår, så någon vidare dans blev det inte tal om, men kul att få dricka lite öl igen. ÖGs har kanske Uppsalas trevligaste krog, men nattklubben lämnade mycket att önska.

I morse fick jag släpa mig upp och ta mig ner på stan. Med huvudvärk, dålig nattsömn och lätt illamående tog jag bussen och var nästan upprörd över att jag var något bakis. Jag var ju lugn igår, inte särskilt packad alls men trots det ska jag må dåligt. Vart finns rättvisan i det? Peder hälsade mig välkommen på Dragarbrunn genom att påpeka att jag såg trött ut och jag tackade och sa att han inte heller precis såg ut att vara sprudlande full av energi. Jag och Peder åt en bit lunch då Maria var sänkt, vi hade tänkt åka och handla till festen på måndag men det blev inget. Lunchen var också sämst. Lite pasta, en hel hög med isbergssallad med ett par svettiga baconbitar och en halv avocado ovanpå och med vitlökssås som var mindre fantastisk.

Dagen skulle fortsätta i samma stil, en dålig jäkla stil... När det inte blev någon handling måste vi ju göra något annat för att inte trippen ner till stan skulle vara helt bortkastad, så vi gick och klippte oss. Redan när tanten skulle tvätta mitt hår knöt det sig i magen, det här kommer bli otrevligt kändes det som. Vad ska man göra? Ska jag knalla ut med schampoo i håret och lämna Peder åt vargarna pga. en dålig känsla? Nej, jag bet ihop, bad dem toppa lite bara och inte använda rakapparaten i nacken eller vid öronen och ge fan i att rensa upp kring öronen och mötte sedan mitt öde.

En halvtimme senare ringde telefonen. Det var mamma och hon frågade om det var något fel. Jag berättade helt uppriktigt att jag precis kom ut från frisören och var grinig. Hon visade en hel del medlidande och sa att jag fick skylla mig själv som gick och klippte mig när jag var så fin i håret. Precis vad man vill höra... Jag ser ut som en åkersork i skallen. En halv centimeters toppning blev en skolpojksfrisyr och hon massakerade hela min kalufs. Dessutom hade hon mage att ge mig för lite växel tillbaka.

Vad händer annars idag då? Inte mycket om jag får bestämma. Jag tror jag ska sätta mig i duschen och gråta en stund... åt helvete.

1 Comments:

  • Hahaha nu blir nog Barber glad ;P
    Du får komma och besöka henne snart! :)

    By Blogger anna steen, at 9:52 em  

Skicka en kommentar

<< Home