Ett liv på tröskeln

onsdag, april 04, 2007

Dublin

Dublin är en charmig stad som består av massor av pubar av de allra trevligaste slag och tegelbyggnader. Det blev inte så mycket pubbande som jag först hade räknat med, främst kanske för att majoriteten av gruppen var tjejer och inte var lika förtjusta i den irländska pubkulturen och Guinness, men det räckte ändå. Dublin var en betydligt dyrare stad än väntat, och det tillsammans med shoppingen gjorde det till en mardröm att komma hem och kika på kontoutdraget. Även om det är svårt att erkänna det just för tillfället så var det värt varenda krona. Gamla byggnader, smala gränder, klassiska mörka pubar och lite inslag av så bitter, men samtidigt så vacker, grå betong, skönheten och perfektionismen hos en nyupphälld Guinness på Lynchen och ett soligt Dublin får lov att kosta en del...

Idag är jag rejält resebakis. Ångesten kryper på väggarna och väskorna är inte uppackade. Mitt rum ser ut som skit som vanligt, mitt kylskåp gapar tomt, min rakapparat blev "snodd" av ett gäng aggressiva skogsscouter i Dublin, det är en jäkla massa sport ikväll men mitt samvete tillåter mig inte att gå till puben igen med tanke på den blödande ekonomin, min bästa granne har flyttat härifrån i helgen och istället har vi tydligen fått en 35- årig afrikan som jag inte träffat än som pluggade något som hade med jordbävningar att göra. Jag har dessutom lovat att kontakta en massa folk och styra upp ett första möte med min nysammansatta redaktion för tidningen, men jag vill inte. Inte nu.

Allt är skit, men nu ska ta mig ner på stan och köpa en ny rakapparat och äta en bit mat med min gamla boss, sen ska jag kolla på hockey och deppa. En utförligare reseskildring av denna härliga resa kanske kommer senare, men räkna inte med det.