Påsk

I familjen har påsken alltid haft en ganska stark och traditionsfylld roll med allt från sånger vid bordet till äggmålning på blodigt allvar. I år var ett undantag. När den förlorade sonen väl återvänder till staden för att jobba lite och hälsa på familjen så drar alla andra utomlands. Syrran satte sig på planet till Rom och mina föräldrar hann jag hälsa på i dörren ungefär inna nde packade golfklubborna och drog till Danmark. Kvar fanns en fylld kyl, ett påskägg och 500kr. Glad påsk, typ...

Nu sitter jag här ensam hemma i Västerås istället för Uppsala. Igår blev det hockey med Sebbe på Pitcher's till att börja med, men vi blev kvar och nytt folk kom och gick. Det var en underbart trevlig kväll med en liten nostalgisk och blödig touch över det hela, nästan lite religiöst. Väl hemma igen så började jorden snurra. Jag vaknade ett par gånger av att jag var aspackad men jag förstod inte hur det kunde slå så hårt. Jag kom sedan på att allt jag hade ätit under dagen var en bit lasagne till brunch vid 3- tiden på eftermiddagen, och sen har jag helt enkelt glömt bort att käka middag.

Efter jobbet ville jag ha lite påskfeeling, det funkar liksom inte med en McChicken eller en Egg McMuffin som påskmiddag, så jag tankade gulan och drog till släkten i Dalarna och åt av deras påskbord. Påsken är en märklig högtid egentligen. Vid varje påskbord måste man han must... det finns inget annat. Påskmust är precis samma skit som julmust, fast med ny etikett. Att det inte smakar särskilt gott utan egentligen är en sämre variant av cola vill ingen erkänna, det ska drickas must på påsk. Eftersom det inte heller finns något koffein i must så krävs det en jäkla massa must för att få en sockerkick stor nog att täcka upp förlusten. Jag förstår verkligen inte hur de har lyckats med marknadsföringen, men även i år satt jag där och missbrukade äcklig dryck bara för att.

Godiset smakar också bajs. Helt allvarligt nu, hur många gillar egentligen de där skumäggen med kemiska vattniga färger på? Jag tror faktiskt inte jag har träffat någon än som har det som sin favorit, men nog fan ska man trycka i sig skiten i alla fall, år efter år. Djungelvrål är liksom inte socialt accepterat på samma sätt. Sen alla dessa kycklingar och påskkärringar, hur kom de in i bilden? Jag fattar verkligen inte... som att vi inte hade nog med översminkade tanter ändå!

Det trevligaste på hela kvällen var förutom hemresan ensam i bilen i mörkret med Pete Yorn på stereon den nya släktingen. Min kusin har fått en egen liten knodd, och den var väldigt trevlig när den var tyst. Det är lite kul med barn, allt den gjorde egentligen var att vara gullig. Den sov väldigt mycket, snarkade lite lätt när den gjode så, rapade, drägglade, kräktes och bajsade. Varje gång blev den gullad med. Undrar när man slutar att vara gullig. Jag tror inte det vore lika poppis om jag kom hem en kväll, drägglandes och rapandes för att sedan lägga mig och sova på golvet och snarka och sedan avsluta det hela med att bajsa på mig och kräkas samtidigt. Nästan värt att prova...