Bamse

Vi har en moraklocka hemma. Hemma då som i Västerås. Jag jobbade i golfshoppen i helgen vilket innebär obehagligt tidiga mornar. Moraklockor funkar som dekoration, ibland, men de låter varje timme. Vår klocka är extra jävlig och låter varje halvtimme också, men sånt kan man ta. Det tar ett par nätter innan man vänjer sig att sova med ljudet, och natten mellan fredagen och lördagen var inget undantag. Jag somnade inte förrens efter 3, och vid 6.00 flög jag upp kallsvettig i sängen för jag trodde larmet gick. Det var inte larmet, klockan slog belåtet 6 gånger. Jag hade det riktiga alarmet ställt en halvtimme senare, men hade jag gått och lagt mig igen hade jag aldrig vaknat mer.

Arbetsdagen gick långsamt och jag kände mig så värdelös på alla sätt och vis. Tröttheten gav lätt blodsprängda ögon och seg uppfattningsförmåga, jag verkade knarkad ungefär. Sedan så är en golfshop kanske inte det lättaste stället att jobba på om man får stå där själv och folk ber om råd om klubbor eller vad det är som skiljer XR9an mot X52 med större sweet spot. Jag gillar knappt att spela golf och avskyr att se på det och nu förväntades jag helt plötsligt förklara för kunder vilken ypperlig fördel det är med ett vajersystem istället för den vanliga snörningen på golfskor. Det var intressant i alla fall.

Golf är en materialsport utan dess like. Idag kom det in en gubbe och frågade om vi hade Visiball. Huh? frågade jag. Glasögon, sa han. Hum, mjo, vi har solglas där borta om det är det du menar. Visiball visade sig vara ett par svinfula golfglasögon som höjde kontrasten så att man lättare kunde hitta bollen i ruffen. En annan blev uppriktigt ledsen när vi bara hade vita peggar då han brukade spela bättre med svarta... Kvällen blev desto trevligare med amatörgolf på Skerikes med grabbarna och kvällen avslutades strax efter midnatt med en klassisk hockeyturnering.

Vid 6.30 imorse ringde klockan igen och jag började nästan att grina. Jag tvingade mig in i duschen och försökte sjunga lite Håkan Hellström i duschen för att få tillbaka livsglädjen. Den försvann direkt när jag satte mig på min säng igen och sneglade på täcket. Jag skulle dessutom vara helt ensam idag, hela dagen i shoppen. Det var inte så farligt och jag sålde sjukt bra trots min relativt oinspirerade uppsyn, men det må så vara.

Jag hittade en gammal bamsetidning längst ner bland toalettlektyren. Jag kommer inte ihåg när jag läste Bamse senast, men det var några år sedan. Efter en stunds bläddrande slog det mig hur vidrigt politiskt korrekt och moraliserande Bamse är. Moralkakorna tar över hela tidningen på humorns bekostnad och det var riktigt obehagligt. Sovjets propagandamaskin har en hel del att lära från käre Rune Andréasson om man säger så.

Bamse är en jäkligt suspekt prick i övrigt. Han missbrukar dopingpreparat som är "skadligt för andra än han själv". Han verkar dessutom tycka att det är fullt normalt att djur kan prata och att ha en kanin som bäste vän. Han kan sluta droga när han vill... my ass. Sedan så är Bamse väldigt ytlig. I en serie ser han en liten grabb med hans mössa och tänker då "Den där grabben ser inte ut som någon inbrottstjuv". Hur ser då en inbrottstjuv ut, herr Bamse? Mörk hudfärg, slitna kläder och en kofot i näven? Fördomsfull är vad han är, och han ska vara en förebild. Desssutom så använde han utpressning för att komma åt Krösus Sork i samma avsnitt. Bamse är en kriminell knarkmumsande kommunist!

Under tristessen på jobbet snubblade jag över en artikel om en tjej med skevare verklighetsuppfattning än Gudrun Schyman. Det var aftonbladet (feta odds på den...) som skrev om en ung kvinna som höll på att kräkas av glädje när hon fick reda på att hon blev utsedd till Playmate of the Year av tidningen Playboy. Hennes spontana kommentar var "– Jag trodde jag skulle spy. Jag trodde jag skulle svimma. Jag trodde jag skulle gråta. Jag fick alla de känslor du kan tänka dig att du får när du vinner något så ärofullt, säger hon till AP." Hur i h*lvete kan man anse att bli utsedd till årets porrdocka, årets livs levande symbol för företaget som är personifierat av ett gubbsjukt gammal äckel i morgonrock, är så pass ärorikt att det framkallar sådana reaktioner? Vad har hon gjort för titeln? Varför är den så värd att eftersträva? Jag vill också spy...

Här är artikeln i sin helhet:
http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,1061440,00.html

I morgon är det premiär i studentserien i fotboll. Lokomotiv Västerås möter Von Fussball i ett stekhett derby på Fyris. Micke får hoppa in i kassen efter att Viktor är fast i Paris. Jäklar vad kul det ska bli!