Ett liv på tröskeln

tisdag, maj 01, 2007

Valborg

Fucking hell vilken helg! Sebbe och Jonas klev av bussen för ett par dagar sedan och det blev startpunkten för något som jag väntat på i veckor. Deras första intryck av min korridor var att först ha träffat på Filosofen i egen hög person för att sedan bli nersprutade med bulgur som en följd av en rejäl skrattattack som slutade med att jag stod och hostade över diskhon. Kvällen fortsatte i samma glada anda. Mitt gamla playstation dammades av och NHL98 grävdes fram. NHL är ett speciellt spel. Fullt av buggar, ganska rejält fult men den elektriska hätska stämning som sprids i rummet under en match saknar motstycke, perfekt för förförfeständamål (skoj ord) särskilt när jag vann alla matcher med uddamålet.

Vi fortsatte hem till Elias där kvällen sedan tog fart. Snerikes var nationen för kvällen där vårt kvalborgsfirande skulle hållas. Efter att ha köat i 30-45 minuter så kom vi in, eller i alla fall nästan. Det var sjukt svårt att ens komma in med tanke på hur knökat det var med folk. Det var lite avslaget trots det och de stängde redan vid 1 och inte vid 3 som vi först trott. Strax innan stängning var vi lätt besvikna men bestämde oss för att röra oss mot V-Dala som enligt ryktena stängde 4. Snubbarna framför oss i kön hade med sig en stereo så festen fortsatte hela vägen in på krogen. V-Dala var läskigt bra. Ta en innebandyhall, fyll den med hyfsat glada människor och spela rock/punkmusik och varva med lite Håkan Hellström så har du en fest. Svetten rann och vi skakade våra lurviga tills någon gång runt 3.

Morgonens flottrace och sånt trams skippades, sömn var ruskigt prioriterat. Efter att ha konstaterat att mina skor hade blivit ofrivilligt pimpade under kvällen med snyggt grittrande glassplitter i hela sulan så sänkte vi en pizza/kebab. Champagnegaloppen var dagens absoluta höjdpunkt och Värmlands var målet. Jonas rörde sig hemåt och jag och Sebbe tvingade i oss öl även fast kroppen skrek nej nej nej. Åsan och Wässman skulle ansluta på förmiddagen, men det blev nåt fel där i deras planering så de missade den bästa händelsen under min studenttid. Vi kom snabbt in och Värmlands hade förberett uteserveringen. Champagnen flödade, ett tusen studenter dansade under vårsolen och det var helt magiskt, galet jäkla bra drag.

Bussresan hem var lång och klibbig. Två jackor och min tröja hängdes in i det lilla korridorsförrådet och det luktar inte godis där just nu, jag lovar. Vi vilade en liten stund innan Wässman och Åsan anslöt efter Uppsalas dyraste taxiresa från stan till stolta Kantorn hittills. Förfesten var hos Pedram och det skulle bli ännu en vild kväll. Det blev Värmlands igen efter en del komplikationer. Åsan misslyckades med att gå rakt fram och gick vilse en stund på vägen, Sebbe fick vi leda in genom staketet när vakten vände ryggen till och Wässman sa att han stod så bra på sin plats i kön att han inte längre ville gå framåt. Han hade blivit dyngrak på 10 minuter ungefär och sågs sist ståendes eller liggandes vid trappan utanför med sin lillebror och en vakt. Jag gav honom min nyckel hem och försökte pränta in adressen. I eftermiddags hörde han av sig, men mer om det sen. Kvällen var riktigt lyckad och innehöll allt från stage dives till krogkö med vakt för att få äta kebab.

Vi gick hem den kvällen, men efter att ha kikat in genom mitt fönster så såg jag att rummet var tomt. Vart är Wässman? Vart är min nyckel? Han svarade inte heller någonstans så vi fick gå till Micke och hämta reservnyckeln. Idag ringde Wässman till Åsan. Han hade vaknat upp med svullet öga och skrapad haka, han hade tydligen trillat vid busshållsplatsen och hade på något sätt tagit sig till Västerås med sin bror under natten. I övrigt har det varit en tung dag idag. Inte särskilt bakis, men rejält avslagen och kvällen avslutades med en sjukt nervös fotbollsmatch som jag inte riktigt var beredd på.

Valborg är en ganska märklig högtid om man tänker efter. Vad firar vi egentligen? Någon som vet säkert? Jag fick frågan igår i en kö av en utbytesstudent och blev ganska ställd av frågan. Valborg är ju Valborg liksom och det firar man för att man ska fira det, typ. Ööh... we used to burn witches to death a few years ago, and that's why we celebrate försökte jag men insåg hur dumt det lät. Han frågade vad en Witch var för något och jag försökte förklara att det var gamla tanter som kunde trolla, ungefär, klart det är värt en skål... Nåja, imorrn drar skolan igång igen och det är med tunga steg jag kommer gå dit. Jag vill inte, jag vill ha en till valborg redan till helgen. Jag vill inte titta på kontoutdraget och möta vardagens bittra verklighet med svidande ekonomi, jag vill ha roligt, dansa och tända eld på sura kärringar med finsk brytning. Nu ska jag gå och diska och få en mjukstart på eländet... Jag kommer att förgylla detta inlägg med en del vimmelbilder imorrn eller under de närmaste dagarna så håll ut.